Satt här och var lat idag. Då fick jag ett ryck. Det var nog dags att ta tag i de där smutsiga fönstren. Sagt och gjort. Först körde jag med våt trasa -> skrapa -> torr trasa. Fast ganska snart så försvann skrapan ur ledet. Den var onödig helt enkelt.

När jag var inne på andra fönstret hände det som bara måste hända när man står en våning upp och putsar; jag tappade trasan ner på en bänk nedanför. Som tur var satt det nu ingen på denna bänk (ja, då hade jag väl inte börjat putsa där över huvud taget) och jag kunde utan kommentarer från en själ gå och hämta min trasa. Men när jag ska kliva ner ifrån fönstret sker nästa måste; jag kliver rakt i hinken. Vilken tur att jag varit förutseende nog att sätta den på en handduk. Om än inte förutseende nog att inte sätta den precis under fönstret.

Efter dessa missöden kunde jag fortsätta mitt putsande i relativ lugn och ro. Petade bort ett antal spindlar med skruvmejseln jag använder för att öppna spärrarna för att komma åt mellan fönstren. Jag var mäkta stolt över att jag gjorde detta utan att skrika. Tänkte till och med i mitt högmod att jag skulle skriva om hur duktig jag varit. Men man ska inte ropa hej… Vid sista fönsret tror jag att jag petat bort alla spindlar när den största idag helt plötsligt dinglar i ögonvrån. Skrek väl inte direkt, men något konstigt ljud kom ur min mun.

Så nu är alla mina fönster förutom de på ”balkongen” nyputsade. Ett tag framöver kommer alla nos- och tassavtryck synas extra tydligt.

Nu måste jag bara få klaga på konstruktionen på dessa fönster. Alla rutor (utom de på ”balkongen”) är tvåglas och delbara och öppnas utåt. Det finns ingen tätande list mellan fönstren vilket gör att det regnar in mellan fönstren om de är öppna när det regnar. Kanske sipprar det in vatten där även när de inte är öppna. Detta i sin tur får det att bli fula vattenmärken på glaset mellan fönstren och man kommer aldrig undan med att bara putsa in- och utsida. Om det hade gått kanske jag skulle ha gjort det lite oftare.

Okej, det här med tvåglas är väl ganska vanligt i gamla hus tänker du? I gamla hus ja, men detta huset byggdes nytt 1992 och då hade treglas och fönster som går att vända utsidan inåt på och andra sådana praktiska finesser funnits på marknaden länge. Huset jag växte upp i hade treglasfönster och det var byggt 1978.

Sedan till sist har vi de här förbenade ”balkong”-fönstren. De övre öppnas så att mitten av dem viks inåt, vilket gör det väldigt svårt att komma åt utsidan på dem inifrån. De nedre går inte ens att öppna och jag vill helst inte tänka på vilka akrobatkonster det krävs för att putsa utsidan på dem inifrån. Nu kan ju jag gå ner en helg till dagisets uteplats och stå där  med en förlängd skrapa och putsa av mina fönster hjälpligt där nerifrån. Men frågan är hur det är tänkt att de ovanför mig ska göra.

När ska jag få tummen ut och gå till min hyresvärd och fråga hur detta med balkongfönstren är tänkt att lösas?